Vanliga frågor och svar om vin

Vid vilken temperatur bör ett rött respektive ett vitt vin serveras?  
Det är en vanlig fråga som kommer upp relativt ofta. Vi har det ganska varmt i våra hemmiljöer och risken finns då att vinet inte gör sig rättvisa om man serverar i rumstemratur, framförallt rött vin som kan smaka syltigt vid för varma tempraturer. Vin bör serveras enligt tabellen nedan.

Röda viner, lätta och mjuka: 14–18 grader
Röda viner, kraftfulla: 16–20 grader
Vita viner, lätta, unga och friska: 8–12 grader
Vita viner, ekfatslagrade och mogna: 12–14 grader
Mousserande och lätt champagne: 8–12 grader
Smakrik och lagrad champagne: 12–14 grader
Dessert- och söta viner: 8–12 grader
Rosévin: 8–12 grader

Hur kan det smaka frukt och bär, tillsätter man något i ett vin?
Vinet får sin karaktär genom vindruvan och hur den växer. Smakerna man upplever i ett vin kommer även från lagring och jäsningsprocessen. För att nämna ett tydligt exempel så rostar man ekfaten som används för lagring. Ekfaten ger då från sig tydliga toner av exempel vanilj. Några tillsatser får inte under några omständigheter användas i vinet. Man får aldrig tillsätta några ämnen som inte naturligt förekommer.  

Hur kan det vara så stor prisskillnad på olika viner?
Prisskillnaden på viner beror på många olika faktorer. Några exempel är hur marken som druvorna växer på har olika bra solläge. Ett bättre solläge ger en bättre slutprodukt. Mängden skördeuttag är en annan viktig faktor, större skördeuttag ger sämre viner men pressar priset. Skördehantering påverkar också självklart priset. har man stora maskiner som skördar stora fält blir priset lägre men vinet blir sämre. Lagringstiden påverkar också, ett vin som vinner på att lagras länge kostar oftast mer. Självklart kostar det mer att lagra vin en längre tid och det slår igenom på priset. 

Vad är ett kvalitetsvin?
Det här är en fråga som vi får ofta, och det finns en mängd svar. Ett kvalitetsvin är ett vin som uppfyller alla, eller de flesta av följande kriterier; det har skördats för hand, lågt skördeuttag, perfekt solläge eller cru, vinrankor som är optimerade för vinet (ibland väldigt gamla), druvor av hög kvalitet, en vinmakare med ett genuint intresse och kunskap för viticulture (konsten att göra vin), lagringstid som optimerar vinet, ekfat av hög kvalitet som tar fram de egenskaper vinmakaren letar efter och perfekta förhållanden för lagring (oftast i vinkällare). När ett vin har dessa förutsättningar, det är då man pratar om ett kvalitetsvin.  

När ska man dekantera vinet? 
De enda vinerna som verkligen bör dekanteras är äldre, tannin- och/eller extraktrika viner, för att få bort fällningen som bildats under flasklagringen. Att dekantera betyder att hälla över vinet i en karaff för att avskilja den eventuella fällningen som bildats.

Varför bör man lufta vinet?
Har man möjlighet så är det nästan alltid bra att lufta vinet innan det är dags att dricka det. I och med att man luftar vinet så tillsätter man syre, vilket gör att man frigör både dofter och smaker. 

Varför använder så många producenter skruvkork istället för den traditionella naturkorken?  
Skruvkorken innebär att man undviker att få ett korkskadat vin. Cirka 3–6 % av alla viner drabbas av den defekten, som är mycket obehaglig, och den enda lösningen är att kassera vinet. En av många anledningar till korkskador är att man bleker naturkorkarna innan förslutning, samt att ett ämne som kallas för trikloranisol reagerar tillsammans med vinet och ger upphov till korkdefekten.

Hur känner man att vinet är korkskadat och vad gör man åt det?  
Man känner ofta otrevliga lukter av fuktskadad källare, mögel och klor. Antingen lämnar man tillbaka vinet, häller ut det eller så låter man det koka (korksmaken försvinner över 100 grader) och använder det istället i matlagningen.

Vilka viner passar att lagra? 
Det finns naturliga konserveringsämnen i vin, som garvsyra (i röda viner), fruktsyror och socker (framför allt i vita viner) samt alkohol, som gör att vinet har potential till att lagras. Vinet behöver även en hel del frukt som kan utvecklas till intressanta aromer och smaker. Generellt så kan man säga att lätta, friska vita viner bör drickas unga. Fatlagrade, smakrika vita viner kan lagras och utvecklas i upp till tio år, och i vissa fall ännu längre. Lätta, röda viner bör drickas unga och kraftiga, fylliga röda viner kan i vissa fall lagras under mycket lång tid i en sval vinkällare. Att välja viner från bra årgångar och från pålitliga producenter och områden är också ett bra tips eftersom de oftast kan lagras längre.

Vad menas med ett vintage-vin?  
Vintage refererar till det år som druvorna plockades men är i den här benämningen ett årgångsvin (ofta ett vin av hög kvalitet från ett bra vinår). Helt enkelt ett vin som har årgångsdeklarerats. Det är vanligt bland annat i Champagne och i Dourodalen, där man tillverkar portvin. Det finns undantag, där vissa regioner tillåter tillsats av en liten procent av närliggande årgångsvin men som trots det får kallas för vintage.

Hur länge kan ett vin hålla efter det har öppnats?  
Vin kan klara sig några dagar om det förvaras kylt och igenkorkat, men man kan göra vissa saker för att förlänga hållbarheten. Bland annat kan man kyla ner vinet. Vin reagerar på syre när det är varmt, men när man kyler ner vinet avstannar reaktionen. Ett annat sätt är att avlägsna syret genom att hälla över vinet i en mindre flaska eller använda en vakuumpump för att avlägsna luft från flaskan.

Huvudvärk av rött vin?  
Röda viner innehåller ämnen som histamin och tyramin som kan framkalla huvudvärk eller migrän. Dessa ämnen, liksom alkohol, är starkt blodkärlshämmande. Histamin finns i druvornas skal tillsammans med aminosyran histidin som vid jäsning kan omvandlas till just histamin. Dessutom så bildas histamin både vid lagring av vin och vid malolaktisk jäsning. Röda viner innehåller därför generellt mycket mer histamin än vita, lagrade viner mer än olagrade och viner som genomgått malolaktisk jäsning mer än sådana som inte gjort det.

Vad innebär malolaktisk jäsning?  
Ibland låter man vinet jäsa en andra gång för smakens skull och för att stabilisera vinet. Den andra jäsningen kallas malolaktisk jäsning och omvandlar vinets distinkta äppelsyra till den lite snällare mjölksyran. Vinet upplevs som mjukare och processen tillför ytterligare doft- och smakämnen. De allra flesta röda viner, och även en del vita genomgår malolaktisk jäsning.

Har du funderingar om ditt vin?
Skicka gärna dina frågor till oss: info@svenskavinbolaget.se